Ullkännedom (KYW): Varifrån kommer ullen?

Senast uppdaterad: 20 juni 2024

Woolas produkter är tillverkade av ullskrot som annars skulle brännas eller grävas ner. Den typ av ull vi använder är så grov att den inte kan användas för att producera garn till textilindustrin.

Men var kommer den här ullen ifrån? Hur säkerställer vi att ullen kommer från ansvarsfulla källor? Hur vet vi att den kommer från bönder som delar våra värderingar, särskilt när det gäller att prioritera djurens välbefinnande?

På samma sätt som finansbranschen har en standardprocess för kundkännedom (KYC), har Woola en process för kundkännedom (KYW).

Från brittiska gårdar till lokalt anskaffad ull

I början av Woolas verksamhet förlitade vi oss helt på överbliven ull från Storbritannien, ett land med långa traditioner inom fåruppfödning och flest får i Europa. Det är därför ingen överraskning att Storbritannien har de mest utvecklade metoderna för att bearbeta ull av alla kvaliteter, vilket gjorde det till den mest lättillgängliga källan till överbliven ull för oss när vi startade vår produktion.

Redan från början ställde vi höga krav när vi valde våra leverantörer för att se till att fåren behandlas väl genom hela leveranskedjan. Det finns dock många gråzoner inom ullindustrin och i många fall inte särskilt mycket transparens eller spårbarhet.

Under 2022 började vi därför köpa ull lokalt. Med andra ord övergick vi till att köpa ull direkt från lokala bönder i Estland, som vi personligen kan träffa och besöka. 

Vårt nya sätt att anskaffa materialet tjänar två viktiga mål när det gäller hållbarhet. Det gör det möjligt för oss att:

1. verkligen känner vår ull och

2. minska våra transportutsläpp.

Bildkälla: Postimees

Att sätta scenen: fårskötsel i Estland

Innan vi går in på detaljerna i vår Know Your Wool-process, låt oss lära känna Estlands fårskötsel lite grann.

Alla fakta och siffror nedan är hämtade från Estlands ministerium för landsbygdsfrågor Utvecklingsplan för fåruppfödning för 2018-2023om inget annat anges.

Låg lönsamhet, hög andel fåruppfödning för egen konsumtion

Även om fåravel har en lång historia i Estland har det inte varit en lukrativ verksamhet under de senaste decennierna på grund av bristen på lämpliga leveranskedjor. Som ett resultat av detta har Estland inte fabriksgårdar och de flesta fårfarmare äger bara små flockar. 

Faktum är att endast 14% av alla fårfarmare i Estland äger mer än 100 får. Det är också värt att notera att ekologisk fåruppfödning är mycket vanligt, eftersom cirka 63% av alla får i Estland föds upp enligt ekologiska jordbruksstandarder. 

För att göra det ännu tydligare för dig hur liten branschen är i Estland: det finns bara en handfull professionella fårklippare i hela landet.

Eftersom Estlands ullindustri inte är välorganiserad och det saknas stödtjänster som skulle behövas för att göra den till ett lönsamt företag (t.ex. tvätt och kardning), odlas fåren egentligen inte för sin ull. Allt detta innebär också att så mycket som 90 procent av ullen går till spillo.

Det är alltså sant att får i Estland i första hand föds upp för köttets skull. Men eftersom priserna inte är särskilt konkurrenskraftiga sker det främst för böndernas egen konsumtion och inte för kommersiell distribution.

Fårskötseln spelar dessutom en viktig roll för att skydda den biologiska mångfalden i Estland. När fåren betar hjälper de till att upprätthålla ekologin och landskapet i området. Detta är också en av de viktigaste anledningarna till att fåruppfödningen i Estland är generöst subventionerad, med tanke på att kommersiell fåruppfödning inte är lukrativ.

Standarder för reglering

Att fåruppfödningsbranschen är liten innebär inte att det saknas reglering. Alla fårfarmare är enligt lag skyldiga att registrera sig hos Jordbruksregister och informationsstyrelse (PRIA). När de väl är registrerade är de automatiskt föremål för regelbundna revisioner från Jordbruks- och livsmedelsverket (PTA), som utfärdar föreskrifter om djuren inte sköts väl eller om gården har några problem som måste elimineras.

Och det bästa av allt? Alla sådana föreskrifter är offentlig information - så vem som helst kan kolla upp om en fårfarm har utfärdats föreskrifter angående deras jordbruksmetoder.

Ännu längre kan du kolla upp om en fårfarm har registrerat sig som en sådan, gå igenom syftet med varför de håller fåren och se gårdens område visuellt på en satellitkarta.

I många fall kan du till och med se de faktiska fåren på kartan! Här är ett exempel på en sådan leverantör av vår ull:

Vår KYW-process

Jordbruks- och livsmedelsverkets revisioner är oberoende tredjepartsgranskningar och erbjuder därför en bra utgångspunkt för Knowing Your Wool. Vi har dock tagit vår KYW-process några steg längre. 

Woolas KYW-process kräver att fårfarmaren uppfyller följande fem villkor:

• fårfarmaren är registrerad som djurhållare hos jordbruksregister- och informationsbyrån (PRIA),

• de har inte några föreskrifter från Jordbruks- och livsmedelsverket (PTA),

• De ger fåren möjlighet att vistas fritt utomhus,

• de ger fåren skydd i händelse av förändrade väderförhållanden och

• fåren är "Woola-happy" (vi kryssar i denna ruta endast om vi skulle vara glada att bo där som får).

Vi delar inte vår KYW-spårningsdatabas offentligt, men här är en liten inblick i hur den ser ut, med ett par exempel på gårdar som vi ska besöka i juli 2024:

Dessutom håller vi reda på hur mycket ull vi har köpt från varje gård, ullens ålder, om vi har genomfört en personlig visuell granskning där själva och viss administrativ information, till exempel ullens färg, skurningsdatum (för att hålla reda på om partiet redan har bearbetats och sedan används för att tillverka Woola-produkter) och lagringsmetod. 

Genom att följa vår Know Your Wool-process kan vi vara säkra på att den ull vi använder kommer från ansvarsfulla och hållbara källor - och med vår transparens i processen kan du förhoppningsvis också vara säker på det.

P.S: Följ oss gärna på sociala medier och håll ett öga på vår blogg för fler uppdateringar, eftersom vi gör vår leveranskedja helt lokal och transparent.